Grunden för Framgång

Varför går det bra för svensk ekonomi just nu?

Ja, för Göran Persson handlar det självfallet om den politik han fört och som socialdemokraterna står för.

Men andra analytiker ser saken på ett annat sätt.

Först skall då sägas att det går mycket bra för världen, för Europa och för Norden - och att detta skapar goda förutsättningar för Sverige.

Beroende på hur man väljer tidsavgränsningen kan man sedan hävda att än det ena och än det andra landet ligger i topp vad gäller tillväxt.

Tar man det senaste decenniet skulle jag tro att Finland haft en kraftigare tillväxt än Sverige. Och tar vi bara det allra senaste kvartalet är siffran för Danmark högre än vad den är för oss.

I DN argumenterar Lars Jonung för att det är krisen på 90-talet som lagt grunden för tillväxten sedan dess.

Det ligger förvisso mycket i det han säger - men jag tycker trots detta att hans analys saknar ett antal viktiga delar.

Han lägger stor vikt vid devalveringen efter kronfallet 1992, men glömmer att devalveringar inträffade såväl i slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet utan att den typ av varaktiga och djupgående effekter vi sett under det senaste decenniet inträffade.

Jag tror inte att det går att diskutera dessa saker utan att ta in tre ytterligare viktiga faktorer i bilden.

Den första är de delvis radikala strukturella reformer av svensk ekonomi som skedde under perioden från slutet av 1980-talet till mitten av 1990-talet. Vi gick från en rätt reglerad ekonomi i en isolerad nation till en tydligt liberaliserad ekonomi inom ramen för den Europeiska Unionen.

Mycket av detta kan föras tillbaka på regeringsperioden 1991 - 1994, men också åren dessförrinnan var viktiga. Reformeringarna av såväl företags- som inkomstbeskattningen kan nämnas som exempel.

Den stora McKinsey-studien av svensk ekonomi sedan början av 1990-talet ser ju just avregleringarna och liberaliseringarna som avgörande för den snabba tillväxt som följt därefter.

Den andra är den satsning på användning av informationsteknologi som växte fram under 1990-talet. Att IT-användningen ökade så snabbt inom främst näringslivet var viktigt när det gällde att driva fram den produktivitetsutveckling som varit så betydelsefullt.

Det är möjligt att det fanns ett element av politisk "hype" i delar av IT-diskussionen under delar av den perioden. Men i allt väsentligt var det en debatt som ledde till satsningar som kom att bli mer betydelsefulla än vad de flesta då trodde att de skulle bli.

Den tredje faktorn är helt enkelt den accelererande globaliseringen.

På samma sätt som Sverige inte minst under 1950-talet kunde dra nytta av sin förmåga att leverera varor till den europeiska återuppbyggnaden efter världskriget i takt med att denna kom igång och handelsförbindelserna liberaliserades, har vi under perioden sedan början av 1990-talet kunnat leverera inte minst industriprodukter till de snabbt expanderande internationella ekonomin.

Så om till Jonungs ena faktor läggs dessa tre får vi nog en ganska god bild av vad som inträffat.

Och Göran Perssons roll framstår som rätt begränsad.