Den Soliga Finaldagen

Så har i alla fall jag avverkar de sista av mina möten i denna 2006 års valrörelse.

Det blev ett bra möte i Täby Centrum, och efter det gjorde Chris Heister och jag ett litet mer informellt torgmöte i samband med att vi drack kaffe i valstugorna på Odenplan.

Och det var god stämning på gator och torg denna soliga och vackra septemberdag.

Socialdemokraterna var måhända inte märkbart uppåt, men de trevligt kämpande själarna i deras valstuga på Odenplan bjöd mig i alla fall på gott kaffe på samma sätt som socialdemokratiska valstugor i andra delar av landet gjort. Tackar!

Och folkpartister i Täby visste att det nog skulle bli minus för dem i förhållande till 2002 i morgon, men hoppades att det inte skulle bli för mycket. Och en alliansseger var dock det viktigaste.

När jag pratade tog jag min utgångspunkt i ledaren i Afonbladet i dag.

I den konstateras alldeles korrekt, att det är jobben som är detta vals stora fråga, men att regeringen i den alltför sent upptäckte att deras politik inte fungerade fullt ut. Och ledaren noterar också att alliansen har en politik som också innehåller bra inslag.

När denna valrörelses historia skrivs kommer det för socialdemokratins del att bli historien från Göran Perssons uttalande på Norra Bantorget i Stockholm 1 maj att jobben inte alls skulle bli någon fråga i valet tills hans tal på Götaplatsen i Göteborg i dag om att det är jobben det handlar det.

Detta var hans valrörelse nästan mer än det var socialdemokraternas. När jag tänker tillbaks på tidigare socialdemokratiska valrörelser kännetecknades de alltid av försök att presentera ett parti med viss bredd.

Men det var förr det. Nu har det varit Persson, Persson och därefter en del Perssons. Det har varit Perssons politik, Perssons regering och Perssons person.

Och valrörelsen blev Perssons väg från den monumentala felbedömningen över den monumentala självöverskattningen till - ja, i morgon kväll vet vi det lite mer i detalj.