Definitivt Ingen Kioskvältare
Jag har nog aldrig tillhört dem som beundrat alla av TV:s partiledarutfrågningar.
När jag nu på distans nere i Slovenien - IT-utvecklingen har definitivt sina fördelar - tittar igenom utfrågningen av Göran Persson har jag ingen anledning att ändra på det omdömet.
I en värld av enorma förändringar och utmaningar, inte minst för en liten nation som Sverige, var denna utfrågning en uppvisning i nationellt navelskåderi.
Och perspektivet var snett, snett, snett.
TV:s sedvanliga snäva fördelningsperspektiv återkom ständigt, medan det förändringsperspektiv som omvandlar världen i övrigt var så gott som totalt frånvarande.
Och denna frånvaro av framtidsperspektiv blandades med en del renodlat trams på det sätt som tydligen anses vara en nödvändighet i TV. Huruvida Göran Persson stryker sina skjortor eller inte har faktiskt rätt föga med hur Sverige skall styras under de kommande fyra åren.
Jag tyckte nog att Persson med sin sedvanliga stil arbetade sig igenom den transportsträcka som utfrågningen var någorlunda hyggligt i rent teknisk bemärkelse. Utfrågarna bjöd knappast på någonting nytt, och Göran Persson gjorde det definitivt inte. Det var knappast någon kioskvältare i något avseende.
I den avgörande regeringsfråga som Persson absolut inte vill ge något besked om lyckades han ännu en gång komma undan med de standardformuleringar som inte innebär någonting alls. Något större försök att komma förbi dem gjorde utfrågarna knappast heller.
Han torde bättre än de flesta vara medveten om att hans svar inte var några svar - och det av den enkla anledning att han inte har några svar. Jag är övertygad om att han vet att antingen förlorar han valet omedelbart, eller så förlorar han den ensamma regeringsmakten därefter.
Inte mycket till politik, och inte mycket till regeringsalternativ.
Och inte mycket till utfrågning.,
När jag nu på distans nere i Slovenien - IT-utvecklingen har definitivt sina fördelar - tittar igenom utfrågningen av Göran Persson har jag ingen anledning att ändra på det omdömet.
I en värld av enorma förändringar och utmaningar, inte minst för en liten nation som Sverige, var denna utfrågning en uppvisning i nationellt navelskåderi.
Och perspektivet var snett, snett, snett.
TV:s sedvanliga snäva fördelningsperspektiv återkom ständigt, medan det förändringsperspektiv som omvandlar världen i övrigt var så gott som totalt frånvarande.
Och denna frånvaro av framtidsperspektiv blandades med en del renodlat trams på det sätt som tydligen anses vara en nödvändighet i TV. Huruvida Göran Persson stryker sina skjortor eller inte har faktiskt rätt föga med hur Sverige skall styras under de kommande fyra åren.
Jag tyckte nog att Persson med sin sedvanliga stil arbetade sig igenom den transportsträcka som utfrågningen var någorlunda hyggligt i rent teknisk bemärkelse. Utfrågarna bjöd knappast på någonting nytt, och Göran Persson gjorde det definitivt inte. Det var knappast någon kioskvältare i något avseende.
I den avgörande regeringsfråga som Persson absolut inte vill ge något besked om lyckades han ännu en gång komma undan med de standardformuleringar som inte innebär någonting alls. Något större försök att komma förbi dem gjorde utfrågarna knappast heller.
Han torde bättre än de flesta vara medveten om att hans svar inte var några svar - och det av den enkla anledning att han inte har några svar. Jag är övertygad om att han vet att antingen förlorar han valet omedelbart, eller så förlorar han den ensamma regeringsmakten därefter.
Inte mycket till politik, och inte mycket till regeringsalternativ.
Och inte mycket till utfrågning.,
2 Comments:
Trevligt att se att Carl Bildt, en av de bästa statsministrar vi haft, börjat skriva om valet.
Visst är det så att de brinnande globala frågorna, som vår protektionism gentemot tredje världen eller och den stelbenta utrikespolitiken (där distinktionen demokrati-diktatur ej görs tillräckligt tydlig), inte debatteras alls. Istället talar man om fastighetsskatt och ersättningsnivåer. För oss världsmedborgare känns det trist, men var något annat att vänta?
Ovanstående är för övrigt ett av de tyngsta argumenten för att lägga sin röst på oppositionen. Regeringens samarbetspartier har ofta visat sig ha grumliga åsikter om betydelsen av demokratiska värden. Tendensen att se till kortsiktig vinning framför långsiktig stabilitet och frihet i dessa frågor är också tydlig.
Varför var Persson så blek i TV? Jag tror han knockades av sitt eget medgivande att elpriserna aldrig kommer att bli låga i Sverige igen. Det var en rak marknadshöger från socialdemokratins överstepräst mot de egna regleringsivrarna. Tvingas man i sanningens namn utdela en sådan snyting blir man själv lite groggy. En parallell finns i folkpartiet som på enighetens altare tvingas begå harakiri offentligt. Kolla Lejonborg när det blir hans tur! Jag tippar att han inte framtonar särskilt fräsch han heller.
Skicka en kommentar
<< Home