söndag, augusti 20, 2006

Allians eller Koalition?

Det tillhör väl inte vanligheter att det står alltför begåvade saker just på valaffischer. Deras funktion är en annan.

Men när jag just cyklade förbi en enstaka affisch som FI - Feministiskt Initiativ - hade satt upp fann jag faktiskt någonting värt att återge.

De konstaterade att valet står mellan "allians" och "koalition" - och lade självfallet till att i bägge fallen lär det bli en man som blir statsminister.

Men det viktiga är konstaterandet att alternativet till den hyggligt väl formerade och definierade alliansen är en i högsta grad odefinierad och osäker koalition.

Det är otänkbart att en socialdemokrati som hamnar kring 35% av rösterna skulle kunna fortsätta att regera i minoritet. Jag ser att såväl vänsterpartiet som miljöpartiet gjort klart att det inte kommer att komma ifråga fyra år till.

Och därmed måste det - om de tillsammans skulle få en majoritet i riksdagen - bli en koalition.

Jag skulle tro att socialdemokraterna kommer att göra allt vad som över huvud taget går att göra för att undvika den situationen. Göran Persson är ingen stor vän av delad makt. Men i slutändan kommer de att tvingas att acceptera en koalition.

Det är högtst rimligt att media och andra i valrörelsen begär besked av alliansen om inriktningen på den politik de avser att föra under de kommande fyra åren.

Men det är minst like rimligt att man också begär besked om vad alternativet i form av en koalition kommer att innebära och vilken politik som skulle komma att föras.

Allians eller koalition?

Parlamentariskt är det detta som valet handlar om. Och det borde återspeglas mer också i valdebatten.

1 Comments:

Anonymous Anonym said...

Det du skriver stämmer naturligtvis. Även om - som du själv konstaterar - koalitionsalternativet inte kommer gå med på den definitionen.

Det som är viktigt just nu är att Alliansens företrädare undviker bilden av inre oenighet som kommer av att man inte är tydlig nog med att poängtera att man är en Allians, även om man råkar ha lite olika åsikter i sakfrågor.

Senaste tidens diskussion kring lösningen på avskaffandet av fastighetsskatten, där man från medias sida enligt skolboksexempel 1A spelade ut de borgerliga partiledarna mot varandra, visar med stor tydlighet att de borgerliga företrädarna behöver hantera den typen av situationer annorlunda.

Varje gång en reporter frågar någon av de fyra partiledarna i Alliansen en fråga som börjar med "Fredrik Reinfeldt tycker såhär..." eller "Men Maud Olofson säger..." så borde de svara:

"Jag vill börja med att betona att vi fyra borgliga partier tillsammans söker väljarnas mandat att styra Sverige. Det finns ingen enskild sakfråga som kan splittra oss därvidlag. [och därefter avge svar på frågan som ställts]".

Då blir det bara naturligt att man inom ramen för sitt samarbete har olika åsikter om hur saker o ting skall lösas. Hade man inte det skulle man ju vara ett och samma parti. Man vänder det till något positivt istället för att låta en ickefråga upprepas i 3-4 nyhetscykler.

Att framstå som ett seriöst regeringsalternativ - och inte några som enats kring en temporärlösning - är nyckelfrågan för att vinna valet. Det finns ingen sakfråga i det här valet som är viktigare än frågan om regeringsdugliheten.

19:34  

Skicka en kommentar

<< Home